Inför elektronisk studentskrivning

Studentskrivningarna är något som gymnasieeleverna inte alltid ser fram emot. Studentskrivningarna innebär en hel del läsning, skrivning och oro. Men något som inte borde höra studentskrivningarna till är blyertspennan. I vår moderna tid har vi tillgång till datorer. Varför kan inte gymnasieeleverna få skriva studenten på datorn? Ifall de studerande skulle få satsa på att skriva goda svar, istället för att satsa tid och energi på renskrivningen, så skulle fler elever prestera bättre. Studentskrivningen ska mäta att den studerande behärskar ämnet, inte hur elevens handstil är. En studerande har övat handskrivningsförmågan tillräckligt under sin skolgång. Om gymnasieeleverna skulle få skriva studenten på datorn så skulle flera gå ut ur skolan med högre betyg som bättre mäter allmänbildningen. Detta är något som hela samhället skulle gagnas av.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Jakobstads Svenska Arbetarförening:

-Att det tillåts att man får skriva studenten på datorn

Jakobstads Svenska Arbetarförening r.f.

Ulrika Rönnback, ordförande    Christina Helsing, sekreterare

Utbrändhet bör erkännas som sjukdomsdiagnos

Utbrändhet börjar bli ett allt vanligare hälsoproblem. Många människor ställer alltför stora krav på sig själva både i och utanför arbetslivet. Detta skapar frustration och en känsla av otillräcklighet. Människan upplever att hon inte kan leva upp till sina egna förväntningar och det skapar en känsla av återkommande misslyckanden. Vid vanlig trötthet ger veckovilan och årssemestern tillräckligt med tid för återhämtning, men vid utbrändhet känns jobbet lika tungt, stressigt och motigt oberoende hur länge man har vilat.

Utbrändheten kan vara en reaktion på livssituationen med arbete, familjesituation och socialt nätverk. Livsvärderingar påverkar alla människorelationer och sociala kontakter. Det sker förändringar i värderingarna i arbetslivet. Arbetsförhållandena är mycket osäkrare nu än förr, med sparåtgärder, återkommande samarbetsförhandlingar, arbetstidsförkortningar m.m.

Utbrändhet kan ibland få svåra konsekvenser såsom familjevåld och självmord, när personen inte ser någon utväg ur sin svåra situation. Omgivningens reaktion gentemot en utbränd arbetskamrat präglas ofta av handfallenhet och en ovilja att blanda sig i. Mer information och utbildning behövs för framförallt ledning och förmän på arbetsplatserna för att kunna ge rätt stöd och hjälp till den drabbade. Stöd behövs också till den drabbades familj och närstående för att kunna hantera vardagssituationerna på rätt sätt. Den allmänna hälsovården, företagshälsovården, mentalvården, socialvården och arbetarskyddet har en viktig roll för att tillsammans bygga upp ett gott samarbete. Det räcker inte med att enbart skriva sjukledighet. Den psykologiska hälsovården bör vara lika naturlig som exempelvis den ergonomiska.

Företagshälsovårdens resurser beror ofta på företagsledningens inställning. Företagsledningen kan med rätt ledarstil förbättra arbetsklimatet och trivseln på en arbetsplats och därmed skapa en atmosfär som motverkar vantrivsel och psykisk stress.

Ett stort problem i dagens Finland är att diagnosen exhaustio (utmattning, utbrändhet) inte godkänns som sjukdomsdiagnos av FPA och därmed inte heller av arbetsgivarna, varför en arbetstagare med denna diagnos blir utan både lön och sjukersättning.

Utbrändhet borde på samma sätt som exempelvis depression och panikångest klassas som ett så svårt sjukdomstillstånd att det ger rätt till sjukersättning under sjukdomstiden.

Hänvisande till ovanstående förslår Jakobstads Svenska Arbetarförening

• att styrelsen ges i uppdrag att verka för att utbrändhet erkänns som ett sjukdomstillstånd som ger rätt till sjukersättning under sjukdomstiden
• att styrelsen via partiet och fackföreningsrörelsen verkar för att utbrändhetsproblematiken i större utsträckning uppmärksammas i arbetslivet och att förebyggande och stödande åtgärder utvecklas i samarbete mellan vårdsektorns olika aktörer.

Jakobstads Svenska Arbetarförening r.f.

Ulrika Rönnback, ordförande   Christina Helsing, sekreterare

 

Nej till vinstmaximering inom vårdsektorn

Under senare år har nya aktörer inom den s.k. tredje sektorn etablerat sig inom bl.a. åldringsvården. Multinationella riskkapitalbolag som har som sin främsta uppgift att maximera vinsterna för sina aktieägare. Själva vården risker därmed att bli en andrahandsfråga. Skrämmande exempel på detta har bl.a. belysts av massmedierna i Sverige; underbemanning av personal, vägning av blöjor innan de får bytas m.m. Allt för att dra ner på kostnaderna och öka vinsten. Dessa riskkapitalbolag har också etablerat sig i Finland.

I Danmark har man infört en lagstiftning som innebär att om de privata aktörerna gör vinst så skall vinsten komma vårdtagarna och verksamheten till del, inte försvinna utomlands.

Jakobstads Svenska Arbetarförening föreslår att lagstiftningen i Finland ändras så att privata aktörers vinster inom vårdsektorn måste återinvesteras i verksamheten och därmed komma vårdtagarna till del.

Jakobstads Svenska Arbetarförening r.f.

Ulrika Rönnback, ordförande   Christina Helsing, sekreterare